6 myter om kryptovaluta

6 myter om kryptovaluta

Det cirkulerar en del myter kring krypto valuta. Jag har därför gått igenom en del material i form av poddar och artiklar med mera för att få lite svar. Kanske det även hjälper dig kring förståelsen eller icke förståelsen för krypto valutor.

Omtalade myter om krypto valuta

  1. Att man kan handla anonymt med krypto valuta
  2. Att krypto valuta används för illegal handel
  3. Att man kan använda krypto valutor för att undvika skatt
  4. Att krypto valuta alltid kommer att ha ett värde då det krävs så mycket elektricitet för att framställa det
  5. Att krypto valutor är enda lösningen för att förhindra inflation
  6. Att kryptovalutan inte har något inneboende värde

1. Att man kan handla anonymt med krypto valuta

Att krypto valutor kan köpas och handlas med, med anonymitet är en sanning med modifikation. En transaktion i en Blockchain är alltid spårbar.

bitcoin.org skriver att: anonymitet har inte varit något mål med krypto valuta. Man har en viss anonymitet fram tills den dag man gör en transaktion (handlar något för sin krypto valuta). Men när du väl har gjort en transaktion så finns spårbarhet. När du exempelvis köper en resa av Virgin (som exempelvis tar emot Bitcoin) eller en dator av Microsoft (som också tar emot Bitcoin) alternativt köper något med krypto valuta (oftast Bitcoin än så länge) så kan man spåra vem som handlat, vilket man kan koppla bakåt till vart man bor, vilka transaktioner man tidigare gjort etc.

2. Att krypto valuta används för illegal handel

Det finns inte någon statistik som indikerar att det förekommer en högre frekvens av illegal handel med kryptovalutor jämfört med exempelvis svenska kronor eller euros.

Kryptovalutor är inte längre en “Darknets” valuta.

En av de största myterna kring krypto valuta är att det primärt används för illegal handel.

Det finns två typer av kriminal aktivitet gällande användande av krypto valuta – läs mer här.

Den första av dessa är att det är ”vida spritt” att krypto valuta används i skumma affärer som inom narkotikahandel, porrindustrin, terrorism, med mera. Listan är lång om att kryptovalutor används för att köpa och sälja förbjudna varor, att de används för illegala skattebedrägerier, transaktioner, pengatvätt, på grund av dess påstådda anonymitet. Anonymitet med modifikation. (läs ovan)

Inom all typ av handel med all typ av valuta förekommer det alltid handel som inte är legitim. Men som inom kryptovalutan liksom ”fiat” valutorna så går det oftast att spåra.

3. Att man kan använda krypto valutor för att undvika skatt

Kan man använda kryptovaluta för att undvika skatt? Nej. Svenska skatteverket exempelvis har gått ut med att bland annat Bitcoin (en av många krypto valutor) inte kan likställas med utländska valuta. Om du handlar med det ska det kapital beskattas. Vilket gör att de som tjänat ganska mycket pengar på krypto valuta kan få en del överraskningar. Specifikt de som tjänat mycket pengar på krypto valuta men inte deklarerat dessa.

4. Att krypto valuta alltid kommer att ha ett värde då det krävs så mycket elektricitet för att framställa den

Det finns en myt om att krypto valuta (oftast pratar man om Bitcion i sammanhanget) alltid kommer att ha ett värde då det krävts så mycket elektricitet för att framställa det i form av processorkraft. Det stämmer inte att om det exempelvis tagit x resurser att framställa så har det värdet y. (arbetsvärdesteorin). Kostnaden för att skapa kryptovaluta beror på hur mycket de är värda i varje givet ögonblick. Är värdet stort blir det intressant att göra nya framställningar av mer krypto valuta. Vilket är av intresse då du tjänar mycket på det. Är värdet på krypto valuta lågt så är det färre som kommer vilja framställa det och därmed minskar värdet. Den totala siffran på exempelvis antalet Bitcoin som kan framställas är 21 miljoner. Idag 2017-12-12 har vi uppnått ca 80% av den siffran.

5.Att krypto valutor är enda lösningen för att förhindra inflation

Alla som tycker mindre om ”Fiat-systemet” (valutasystemet där bankerna trycker pengar/valutor) så finns det de som säger att kryptovaluta är enda lösningen då det kommer förhindra inflationen. Att krypto valutan/valutorna kommer förhindra det fraktionella banksystemet med att någon tar pengarna, lånar ut dom till fler och tjänar pengar på det (som bankerna gör). Detta är tyvärr inte sant. Redan idag finns det tjänster (Exempelvis Coinlenders) där de som vill låna ut sin krypto valuta (oftast Bitcoin) idag kan göra det. Det innebär att exempelvis Bitcoin inte har något inbyggt skydd mot det vi kan jämföra med det vanliga bankssystemet vi har idag. Krypovaluta har inget skydd mot inflation heller. Tvärtom redan idag har man en inflation på ca 4%. Det beror på att det skapas ny kryptovaluta (Bitcoins) fortfarande, därmed ökar inflationen.

På sikt tror man att krypto valuta kommer få en deflations utväxling – priset kommer öka eftersom antalet är begränsat och det kommer försvinna kryptovaluta, folk blir av med sina bitcoins, varpå det reella värdet ökar.

Ett exempel på det är exempelvis att du glömmer lösenordet till dina pengar!!! Något som hänt och som det finns många återspeglingar på. (Googla’)

Även om det finns ett begränsat antal bitcoin så kan penningmängden öka eftersom man har det fraktionella bankssystemet. Man kan låna ut pengar och då ökar mängden. Men man är inte skyddad mot dessa problem.

Eftersom antalet exempelvis kryptovalutan Bitcoin är förutbestämt så kommer priset alltid öka. När man producerat fram alla 21 miljoner (mining) så kommer inget hända med priset. Priset bestäms bara av efterfrågan och det förväntade framtida värdet – vad man tror den kommer vara värd i framtiden? (spekulation). Utöver det vet man med vilken hastighet alla exempelvis Bitcoins kommer vara minade. Redan idag.

6. Att kryptovalutan inte har något inneboende värde

Vad bestämmer värdet av en valuta? För att bestämma detta, låt oss ta en liten delning i monetär historia. Pengarna har sedan dess första användningen uppfyllt två nyckelfunktioner: värdehantering och utbyte. Således hade pengar en avgörande fördel gentemot den tidigare rådande varuhandeln, som den ersatte genom att möjliggöra att bevara värden över längre perioder och transportera dem över längre avstånd, egenskaper som varor och tjänster inte alltid kan ge.

I början av penninghandeln hade vi vissa attribut som tillskrevs ett visst värde. Detta kunde vara – beroende på vart i världen man befann sig – sällsynta stenar eller vikter, guld, diamanter, etc. Men gemensamt hade dessa ämnen, saker gemensamt att det utbytesvärde som tillskrevs dem översteg materialvärdet. Över tiden kan guld, silver och i mindre utsträckning andra ädla metaller komma fram som dominerande varor. För att ge hela saken en rimlig beskrivning började regeringarna forma officiella mynt och accepterade dem bara som betalningsmedel inom ”deras” landsgränser.

Mynt representerade ett viktigt steg i utvecklingen av pengarna, det skapade för första förtroende för människan. Förtroende är ett nyckelord i sammanhanget. Förtroende är det som ger våra pengar legitimitet som ett betalningsmedel även idag. Med nu en arsenal av papperspengar och elektroniska pengar har pengarna fortsatt att utvecklas från ett inneboende värde till ett objekt vars värde bara beror på förtroende för dess acceptans. Vi tar emot pengar för en tjänst eftersom vi tror att vi kommer att få tillbaka en tjänst av jämförbart värde för pengarna vid en annan tidpunkt.

Pengar handlar i mångt och mycket om värde genom förtroende, eller mer exakt från förtroende för institutioner som staten eller centralbanken. Men vad sägs om kryptokurvor, som medvetet decentraliseras och därmed organiseras utan någon statskontroll? Här ersätts förtroendet hos användare i institutionerna som mellanhänder med förtroendet för blockchain och dess algoritm. Det inneboende att värdet av pengar i kryptokurvor i princip inte är mer annorlunda än vad det är i Fiat-valutor.

Hur som helst så kan denna myt inte bara avvisas, men på ett visst sätt gör en relativisering av begreppet ”inneboende värde” nödvändigt. Värdet av en valuta vars växlingsvärde inte exakt motsvarar dess materiella värde är förtroende. Endast kollektivt förtroende i betydelsen av allmänt accepterande bland befolkningen och företag skapar varaktiga och stabila värden. Processen att bygga förtroende och anpassning tar många år och måste strida mot stort motstånd och många motgångar. Ändå verkar kryptokurser vara på rätt spår.

Exempel, det finns bara 21 miljoner kvadratmeter mark och när marken är upptagen då måste ju priset öka?

Källor:

Podden – Rika Tillsammans

Bitcoin.org

Mer om myter

Några källor är borttappade efter mycken surfning..

 

unsplash-logoNeONBRAND

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

shares